Imorse på träningen hördes ett högt vrål och en svordom. Ungefär såhär lät det: "Aaaaaaaaahhhghhghhghhh, FUUUUUUUUCK!!!!". Det var jag.
Ja, jag var så fly förbannad att jag inte visste vad annars jag skulle göra. Fint att jag börjat svära på engelska också. Mycket smart tänkt, Frida.
Det var nämligen såhär att vi simmade den väldigt kreativa serien 3*(3*400) - varv 1: arm frisim, varv 2: 75 fr + 25 ry och varv 3: 50 fr + 50 ry. På min bana kom vi lite ur rytm när det simmades en 50a för mycket eller nåt, och då skällde Coach Niki på oss och det tyckte jag var orättvist och då blev jag sur på henne och den där jävla tråkiga serien! Sen kom ungerskan ur takt på det sista varvet, hon startade alldeles för tidigt och sen skulle hon simma om mig och istället låg hon liksom bredvid mig i 200 meter och sen när jag skulle vända så var hon i vägen så jag var tvungen att stanna och då brast det helt. Aaaaaaaaahhghghghgh, FUCK!!!! Efter det sa Oliver att jag skulle lugna ned mig och så log han.
Efter serien pratade vi med Niki och redde ut vad som hänt så det kändes lite bättre. Jag fick till och med dåligt samvete att jag hade skrikit på (den lilla taniga) ungerskan, hon fick liksom ta smällen för allt... Men det dåliga samvetet försvann snabbt när hon och polskan fuskade på vårt politikprov. Inget gör mig så arg som fusk och vi har dessutom haft två lektioner/föreläsningar om fusk och hur hårt de tar på sådant här. Jag undrar hur lång tid det kommer ta innan jag går och berättar för någon, skvallerbyttan inom mig hoppar som en galning.
Ja, just det. När jag kom ut från provet så såg jag att jag hade punka på min cykel. Åh, vilken härlig dag.
Temprament? Vem från då
SvaraRadera