- Träningen: går bra! Våra nya tränare är GULD! Manny från Japan är rätt strikt men rolig och väldigt duktig på att ge beröm, man känner sig sedd och uppskattad. Sprintcoachen Kyle verkar också skitbra, supertrevlig och rolig. De två nya tränarna verkar funka superbra ihop med Coach Lara, de verkar ha en plan och det känns att det finns ett syfte med allt vi gör. Förut var det mycket "bullshit yardage", alltså många längder bara för att få in många yards/meter istället för att se till att varje sak man gör verkligen leder till att förbättra simningen och inte bara sliter ut axlar. Dessutom har vi lite mer varierad träning, vi kör mer landträning och imorse sprang vi runt hela campus - riktigt jäkla jobbigt men jag var snabbast av tjejerna och det kändes bra i alla fall! Har kört några extrapass på ett gym som heter //Movement, jag känner att jag mår bra av lite extra landträning, speciellt för axlar och mage.
- Skolan: känns sådär måste jag säga... Några av kurserna är roliga, och andra mindre roliga. Har två onlinekurser som känns lite halvbra, har inte riktigt kommit igång med dem och det är mycket bök med olika internetsidor där man kan göra sina uppgifter innan man kommer igång. Marknadsföringskursena är roligast och jag är glad att jag ska ta en minor inom det området.
- Rumskompisen: funkar jättebra! Jag bor med världens gulligaste tjej. Dessutom är jag bättre kompis med min förra rumskompis, det känns liksom kul varje gång vi ses nu. Trivs väldigt bra i min lägenhet.
- Solen: har redan gett mig en redig simglasögonbränna och nu är det nog bara dagar kvar innan mina ögonbryn är helt borta. För övrigt är det fortfarande lite för varmt för min smak. 28°C när vi sprang imorse och så var det väldigt kvavt.
- Själen: jo, man ska vara ärlig om allt - det har inte känts helt bra på senaste. Kanske just därför jag inte bloggat så mycket, för jag har haft lite grejer - konflikter - att ta itu med här och under några dagar kändes allt hopplöst. Håller på att ställa om mitt fokus och försöker lägga energi på saker och människor som också ger bra energi tillbaka. Har varit lite dåligt med just det under vissa perioder när jag varit i USA. Vill att mitt sista år ska vara ett riktigt bra år och jag har lärt mig att jag måste vara tydlig och rak mot mig själv om det ska funka. Låter kanske lite kryptiskt, men bloggen ska inte vara en dagbok utan en blogg. Kan väl säga såhär att USA har lärt mig att man inte kan lita på någon, att skinn på näsan är viktigt, att bryter man ihop är det bara att hålla klaffen och komma igen och man ska aldrig visa sig sårbar. Om man berättat något för någon i laget kan man efter ett par dagar få höra "men oroa dig inte, bara ungefär 25% av alla i laget vet, så det är inget stort". Har lyssnat mycket på Markus Krunegårds senaste skiva, och detta beskriver väl vad jag känner just nu:
"Du kommer att vara bäst, du kommer att vara sämst. Du kommer att
känna skillnaden. Blåögd och godtrogen.
Det kommer ta ett tag innan du fattar galoppen.
Varje människa är inte snäll."
Okej, nu blev det här ett rätt deppigt inlägg... Men så är det inte! Jag är pågång! Träningen känns superkul och 53 av mina 55 lagmedlemmar är riktigt snälla så nu är det fullt fokus på dem! Heja mig!
Nu ska jag läsa marketing och sen är det sovdags! Styrka klockan 6 imorn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar