Det finns ju en gräns...

...på hur mycket man orkar plugga egentligen. Nu har jag suttit och stirrat på balansräkningar i två dagar och jag orkar liksom inte mer. Har prov imorgon kväll så nu kör jag ett sista ryck idag och så får jag plugga klart imorgon. Min hjärna känns helt friterad.

Idag fick jag reda på att på torsdag är det dags för den gamla jullovstraditionen, dock i en "extended" version i år. Nämligen 100*100 fritt i långbana, hej å välkommen till christmas practice liksom. Vi har gjort 90*100 tidigare år och jag fruktar den serien i år för jag känner att jag kommer vara en axel fattigare efter. Dock vet jag ju hur stark man känner sig mentalt när man har klarat något sådant men som sagt, peppen är inte superhög just nu.

Jag vet inte om jag nämnde det, men i veckan tog vi bilder som ska upp på en plansch med våra datum för simtävlingar och nu har jag fått bilderna, kul att ha om några år när jag är otränad och blek och trött och tänker tillbaka på de där åren i Florida :)

Här är ett litet smakprov :)